lördag 8 september 2007

Mer bilder




Sommar utan skrivna ord






Tanken var ju att jag skulle uppdatera här jämt, mitt mål var varje dag eller åtminstonde varannan men ja, det är väl som med de flesta andra saker jag ska göra...allt som ofta blir det helt enkelt inte gjort.

Kör någon slags sammanfattning av månaderna som gått.

Semester...Som alla vet så regnade den ju bort, ingen ide att gnälla över det nu, då regnet fortfarande strilar utanför fönstret, fast det nu är höst och helt brukligt.
Bara att gilla läget och inse att det blev inte mycket till sommar, badande, picnicar och allt annat som hör till.
Många sköna dagar på landet blev det ändå.
Familjen, alla dom som står mig och Saga närmast har det blivit mycket umgänge med och alla har fått nya namn av Saga.
Momma och favoriten Boppa (mormor och morfar Bosse), Im och Ias (kusinerna Tim och Tobias).
Det är vi som har varit på landet som någon slags konstant enhet för att sedan utökas stundtals med släkt, vänner, hundar och någon enstaka soldag.
Mycket liv och rörelse men det är då Saga trivs som bäst, jag själv, ja, jag föredrar nog lite mer lugn och ro...men en nöjd Saga är ju som bekant en glad Saga och om jag får för mycket lugn och ro, ja, då är Saga miserabel och lugnet tar slut snabbare än jag hinner få det så det är lika bra att inte sräva för mycket efter det.

En Pride har åter passerat, i år med mig som min egen huvudperson.
Efter att förrförra året varit gravid och förra året vara en ammande småbarnsmamma med ständigt sällskap, så såg jag i år fram emot spektaklet med nyvunnen frihet.
Saga hos pappa J längre än någonsin tidigare, 4 dagar som var mina att berika med vad jag än behagade.
Och behagade det gjorde jag.
Intensivt och roligt, vänner, musik, en och annan öl.
4 dagar, då jag tog chansen att bara vara jag...
Träffade min blivande fru också på lördagen...plötsligt var hon bara där och ja, hon har fortfarande inte gått hem höll jag på att säga men det är klart hon har...*s*
Men hon dyker upp allt som ofta och skapar sig en plats här i mitt liv.
Var helt övertygad om att allt som hade med någon slags seriös relation att göra, fick lov att vänta, jag har ju vare sig tid eller ork...
Men...hon är välkommen. Mer än så...

Åter till Saga kanske, mitt ordbegåvade barn...pratar hela tiden och jag vet att det i framtiden kommer bli svårt att någonsin få tyst på henne.
Måste berätta att för två veckor sen så sa hon sin första 3-ordsmening.
Kanske inte det mest positiva som uttrycktes men hon sa..."Du är dum"! 2 ggr på samma kväll då hon inte fick som hon ville...*s*
Jag reagerade inte så mycket på orden i sig utan tyckte mest det var komiskt och kunde inte låta bli att bara bli så sjukt stolt som bara en mamma kan bli av en 3-ordsmening.
Samma kväll igen drog hon till med 4 ord..."en gubbe där uppe"...

Hon är rolig det lilla skrotet, börjar bli så stor, så klok och så fantastiskt kärleksfull.
Men också fantastiskt envis med en vilja av stål och jag har fullt upp med att hålla jämna steg med hennes känsloskiftningar.
Dr Jekyll och Mr Hyde i minitappning...