5 dagar kvar...

Sen lever jag ett lite mindre syndfullt liv...*ler*

Glömde för en stund att jag varken var vare sig 18 eller ickerökare!

Vårfest på jobbet.
Har idag varit ute mest hela dagen.
Trodde jag var för gammal för grupptryck men så var inte fallet.
Har idag spelat både brännboll och fotboll.
Den årliga prestigematchen.
Elever vs personal.

30x30 minuter + 5 minuters övertid innan det blev straffar.
Och...dom vann!
Det var en tokjämn match som dom vann med all ära.

Men alltså, det var ju grymt varmt och skitjobbigt att röra sig i den värmen, för att inte tala om vad min kondition tyckte.

Men...jag har lovat friskprofilsmänniskan på jobbet att sluta röka i höst. Och det är faktiskt dags nu.

Ibland förändras människor.

Jag var på jobbfest igår, en mycket trevlig sådan.
Men det är dom alltid.
Är både glad och tacksam över att jag har ett jobb där det finns så mycket bra folk!

Men, men...timmarna gick igår och folk droppade av tills vi bara var ett litet gäng kvar som kanske inte var helt spiknyktra längre.
Och det är då det händer, någon som jag faktiskt brukar tycka är trevlig, börjar bete sig rätt puckat i mina ögon.
Inget ovanligt i det som händer och det är heller inte första gången.
Men jag måste säga att jag är lite trött på medelålders heterosexuella kvinnor som helt plötsligt, då dom är onyktra ska börja flirta med mig och insinuera på ett taffligt vis till sex, bara för att jag råkar vara den enda flata som finns i närheten.
Och nej, jag tänder inte på alla kvinnor, jag har urskiljning och jag är heller inte dum i huvudet.
Vilket det känns som om dom tror.
Och jag är heller ingens försökskanin.
Varför skulle jag överhuvudtaget vilja ens hångla, ännu mindre ha sex med någon som dels är så full att dom blir taffliga och dels faktiskt inte har någon erfarenhet alls.
Skulle inte tro det.
Smått undervärderad är jag då faktiskt.

Sen var det en diskussion mot slutet av kvällen där bl.a ovanstående kvinna deltog i.
Den gick ut på att man inte kan tala om för sin partner vad men vill ha i sängen.
Jag råkade ju då säga att då får man väl skylla sig själv.
Haha, det skulle jag aldrig ha sagt!!!
Vilket liv det blev.
Men faktum är att jag tycker det.
Det Måste vara högt i tak i ett förhållande, man måste kunna säga, drömma, tänka och fantisera och man måste få leva ut det man vill.
Mina två opponenter tittade på mig som att jag var dum i huvudet och så hade dom mage att säga att det nog berodde på att jag var flata som det var mycket lättare för mig.
Men det har väl inget med sexualitet att göra.
Mer om egenvärde och eget ansvar!

Kontakt

Jag var på seans i lördags.
En privat sittning i Åkersberga där vi bara var 11 personer.

Är ju troende på en massa sätt, sen är jag ju otroende på en massa andra sätt.
En skeptiker är jag ju oxå om jag inte får saker bevisat för mig, hur mycket jag än Vill tro.
Jag har varit på seanse flertalet ggr tidigare men då har det alltid varit storseans och då är det ju omöjligt för alla 30-40 personer att få något.
Men då i lördags, fick min skepticism ge vika för saker som i alla fall jag inte kan förklara med vare sig förnuft eller logik.
Vi alla fick vara med om och höra så mycket som för var och en av oss, personligen nog betydde en hel del.

Ska självklart gå igen, det måste jag.
Sanningssökaren inom mig propsar på det.

Hedonism

Ett av mina favoritord och den ism som jag försöker leva efter.
Ibland mer. Ibland mindre.

Fick frågan vad motsatsen var och visst ´vet jag ju innebörden av att inte leva hedonistiskt men jag kan inte komma på vilket enskilt ord som kan innefatta betydelsen.
Någon annan kanske kan agera ordbok och ge mig svaret?

Rubriken är en länk mot wikipedia och Hedonismens betydelse...

Och det där lilla skrotet, hon som alltid var glad...

Jag är trött nu.
Mitt älskade barn. Hon den söta.
Hon är så konstant trotsig nu och verkar göra sitt allra bästa för att reta sin mamma.
Och jag faller för det och låter henne trigga mig.
Jag vet ju att hon är två och jag vet ju varför hon gör det och jag vet ju att det är naturligt.
Och jag tycker synd om henne.
Det måste ju vara jobbigt att känna det där behovet av att göra allt tvärtom och att leta efter saker som hon inte får göra.
Det måste vara jobbigt att vara liten och vara så arg, för att i nästa sekund bli jätteglad och för att sedan igen vända och vara arg, sur eller ledsen.
Det måste vara jobbigt att vara liten och ur hennes synvinkel, orättvist behandlad.
Ändå så låter jag det komma åt mig.

Har varit hemma nu sedan i fredags med denna lilla trotsfröken som såklart blivit 7 ggr värre för att hon är sjuk och för att hon är uttråkad av att bara vara hemma med mig och inte på dagis.
Jag gissar att även hon vill ha lugn och ro, även hon vill vara glad, även hon vill säkert äta sin mat utan att slänga bestick och mat i golvet för att hon inte får stå på golvet och äta middagen med fingrarna därifrån.

Jag andas nu.
Djupt.
Jag känner mig gråtfärdig då jag sitter här nu och önskar att vi bara kunde få vara glada ikväll, ha kvalitetstid innan det är dags för avfärd till pappa imorgon.

Och ändå, hur jobbiga de senaste dagarna än varit, hur skönt det än ska bli med lite egentid, så saknar jag henne nu redan innan hon åkt.
Det är kärlek.

Appropå svinkoppor...

...så har jag ikväll upptäckt en blåsa på vristen.

Inte sugen.

Och så här en timme senare så har jag även en liten en på armen.

Men såklart, jag hoppas ju förståss att det är något helt annat...en allergisk reaktion, värmeblåsor sedan helgen, någon försenad champagneintolerans.
Ja, jag kan hoppas på många saker jag hellre vill ha än den kanske allra mest trovärdiga.

Ska i alla fall bli intressant att se hur det har utvecklat sig tills imorgon, om kroppen har förvandlats till oigenkänlighet.
Eller så har jag bara en släng av hypokondri???