Äntligen så är hon då hemma igen, mitt Skrot...jag har börjat sakna henne mer och mer på sista tiden då hon åker och sen känns det direkt att ordningen är återställd då hon kommer hem.
Ibland då hon varit borta, som denna gången kommer hon tillbaka och har blivit större, ordförråd och hur hon pratar, frågar, har hunnit ändrats på bara några dagar.
Idag började hon med 10 000-kronorsfrågan.
Vad är det?
Det är spolarvätska som man tvättar bilrutan med.
Varför gör man det?
Ja, för att den är smutsig.
Varför blir den det?
Jo, det är ju smutsigt på gatan och det stänker upp på rutan.
Varför gör det det?
Ja, jag vet inte riktigt.
Vad är det som luktar.
Det är spolarvätskan.
Varför gör den det?
Ja, sen fortsatte det så hela vägen hem.
Sen började hon även idag med...vet du.
Vet du mamma, jag tycker inte om korv längre.
Vet du, Miriam, imorgon ska mamma och jag baka pepparkakor.
Tycker det är jätteroligt med allt detta prat. Hon har ju alltid varit duktig på det och det är ju tydligt att det inte kommer att få stopp på henne sen.
Nu ligger hon till sängs, täcket uppdraget över huvudet, precis som jag brukade ha det och jag sitter här, lyssnar på hennes andetag då hon försöker somna.
Och jag älskar henne över allt annat.
Ett frö, blev ett skräp, blev ett skrot.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Med tiden lär man sig sortera vad som är värt att lyssna på, hos de där pratkvarnarna ;-)
Gud vad mysigt det låter! Men jag vet inte om jag ser fram emot de där "varför det"-frågorna?!
God jul ni med!
Skicka en kommentar