Tomorrow, tomorrow...

...I love ya tomorrow, it´s only a day away...

Ja, inte för att jag inte tyckt om att vara hemma och vabba. Det har jag.
Det har varit mysigt på alla sätt och vis med lilla sjuka fröken Skrot.
Men 3 dagar med sjuklingen gör ju att man blir lite isolerad.

Så nu är det med blandade känslor jag skjutsar henne till pappa J imorgon.
Är ju lite löjlig så där och tycker att jag ska ta hand om henne när hon är sjuk, inte för att pappa inte kan, för det är jag alldeles övertygad om att han kan.
Det är bara en sån där fjompig mammagrej.
Och oavsett mina mammagrejer/känslor, så är det ju hans dagar nu. Så punkt liksom.

Men det guldkantade med det hela är ju att jag kommer få lite egen tid, i god väns lag i några timmar.Trevligt!